Missat inlägg och internationella kvinnodagen (#blogg100 8)

Efter att ha tillbringat fredag och lördag med sonen och övriga familjen i Linköping där sonen studerar satte vi oss i bilen för hemfärd. Det tar ca 4 timmar med bil att åka från Linköping till Djurmo vilket innebär att man är ganska trött när man kommer hem. Detta resulterade att jag helt missade gårdagens #blogg100 inlägg vilket är trist så jag försöker kompensera detta med att skriva två inlägg idag – gårdagens inlägg kommer alltså nu med viss försening…

Igår var det internationella kvinnodagen vilket jag firade/uppmärksammade (eller vad man gör, jag är osäker) med att tänka på, uppmärksamma och behandla kvinnor som jag alltid gör – precis på samma sätt som jag gör med alla medmänniskor. Kvinnor och män är människor – punkt.

Jag har svårt för dessa speciella dagar då saker skall uppmärksammas på detta sätt, det riskerar att bli kontraproduktivt och resultera i någon form av tillfälligt spektakel men framför allt har jag svårt för det då alla människors lika värde för mig är en självklarhet. – Att peka ut en speciell grupp människor på en speciell dag rimmar inte så bra med alla människors lika värde, i varje fall inte för mig. Vilka grupper är det som skall anses motiverade att peka ut extra på detta sätt? Vem bestämmer detta och vart skall vi dra gränsen?

Syftet och tanken med internationella kvinnodagen är bra och något jag absolut ställer mig bakom men då jag anser att detta är något som är lika självklart alla dagar på året är detta med en speciell dag svårt – samma sak gäller alla andra dagar för andra grupper av människor. Det hela handlar kanske om att jag själv inte delar in människor i olika grupper utan anser att människor är just människor och inget annat – alla är lika värda och ingen kan lyftas fram mer än någon annan.

Dagarna kring den internationella kvinnodagen dyker det plötsligt upp jämlikhetsförkämpar, feminister och motsvarande över allt i vårt land och det är extra vanligt bland politiker men även journalister. För mig känns detta mest som populism, det handlar om att synas och höras så mycket som möjligt och göra sken av att man är en god människa som står upp för kvinnor och jämlikhet. Det är absolut bra och viktigt men samtidigt känns det inte helt ärligt då dessa frågor inte alls uppmärksammas av dessa personer övriga dagar på året, däremot kan de istället vara förkämpar för något annat som för tillfället är ”på tapeten”.

Det finns absolut människor som kämpar och står upp för dessa frågor ärligt och uppriktigt även resten av året men tyvärr försvinner de i den allmänna populismen som inträffar i anslutning till dessa dagar. Jag tycker att det är bekymmersamt och faktiskt ett svek mot dessa människor men framför allt de det handlar om – denna gång kvinnorna och frågan om människors lika värde.

Jag kommer troligtvis aldrig kalla mig feminist av den för mig enkla anledningen att jag anser att människor lika värde är en självklarhet och något jag alltid tänker stå upp för, samma sak gäller givetvis andra sätt att sätta ord på gruppering eller indelning av människor. Många ifrågasätter detta då man anser att alla borde kalla sig feminister med motiveringen att den som inte gör det därmed också skulle vara emot jämlikhet osv. Det är för mig ytterst främmande och faktiskt skrämmande argumentation, det kan lätt tolkas som ”antingen är man med oss eller så är man emot oss”.

För mig handlar det om att göra det (lilla) jag själv kan för att vi skall få ett jämlikt samhälle där alla människor har lika värde, det kan jag göra varje dag i mitt dagliga liv på det sätt jag själv bemöter andra människor – det är där vi kan göra skillnad. Som pappa till två barn, en son och dotter har också jag och min sambo ett stort ansvar i sättet  vi uppfostrar våra barn men framför allt hur vi agerar mot varandra och mot andra människor. Det bästa vi kan göra konkret för vår dotter är att ge henne en uppväxt där jämlikhet och alla människors lika värde är en självklarhet och där hon ser det som en självklarhet att stå upp för sina åsikter, intressen osv. Precis samma sak som vi gjort och gör för vår son med andra ord.

 

Några ord från människan Stefan J. Eriksson

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: