Trots att jag inte har haft förmågan att skriva blogginlägg ens i närheten av den omfattning som är ett minimikrav av en blogg tänker jag anta Blogg100-utmaningen. Jag gör detta framför allt för att få en ”piska” så att jag blir bättre på att skriva men även för att ge korta reflektioner från mitt liv som fritidspolitiker, IT-konsult, sambo och pappa och de utmaningar det innebär. Det blir antagligen mest korta inlägg förhoppningsvis kombinerade med lite längre när andan faller på.
Blogg100-utmaningen är en intressant företeelse som startades 2012 och nu genomförs igen, det skall bli intressant att följa vad som händer inom Blogg100 den närmaste tiden. Det finns en lista på alla som har anmält att de avser att delta i Blogg100, en lista som växer.
Att vara fritidspolitiker, arbeta heltid, ha hus och familj är en utmaning – i varje fall om man försöker göra ett bra jobb i samtliga dessa roller. Min ambition är att under dessa 100-dagar ge min bild av detta utifrån mitt högst personliga perspektiv.
En positiv effekt av min roll som fritidspolitiker är att jag den vägen lärt känna många nya människor som jag är väldigt glad över att fått möjligheten att lära känna, det finns många exempel men här och nu vill jag lyfta fram en särskild vän här i Gagnef – Dan Forslund.
Jag ”träffade” Dan via nätet, närmare bestämt via Twitter faktiskt och under resans gång har vi lärt känna varandra bra och det är en vänskap jag verkligen uppskattar.
Det var ett inledande inlägg i #blogg100, håll tummarna för att jag håller i hela vägen nu 😉
Länkar: Blogg-100, Blogg-100 på FB, Intervju med Fredrik Wass om #blogg100
Stefan - Nya moderaterna 